Test Your Endgame Thinking innehåller i likhet med Can You Be a Positional Chess Genius? 150 övningar och liknar Dunningtons till såväl upplägg som utseende. (Det sistnämnda är förstås inte så konstigt med tanke på att de är utgivna av samma bokförlag, och för att inte riskera att uppfattas som tjatig i andra recensioner passar jag här på att meddela att den tidigare nämnda "sladdrigheten" i fortsättningen gäller alla böcker från Everyman Chess om inget annat anges.) Men det finns några skillnader mellan de båda böckerna som kan vara värda att lyfta fram.

Redan i introduktionskapitlet blir jag lite mer positivt inställd till Flear, eftersom han bemödar sig om att både förklara att ett av syftena med boken är att testa hur man tänker snarare än bara vara en övning i varianträkning. Dessutom ger han tydliga instruktioner om hur boken är strukturerad och hur man lämpligen går tillväga när man löser uppgifterna.

Ett annat positivt inslag är att författaren har placerat övningarna i fem kapitel med olika övergripande teman: Strategic Thinking, Planning and Detailed Analysis, Basic Endgames, Intermediate Level och Advanced Level. Sådana kapitelrubriker är naturligtvis överlägsna Dunningtons Test 1, Test 2, Test 3 osv.

Slutligen tycker jag att Flear skall ha en eloge för att han inte utdelar en enda poäng. Vad är det för vits med att dela ut poäng om man inte vet vad man skall ha de till? Är det inte mer konsekvent och ärligt att i stället koncentrera sig på att förklara ställningarnas inneboende hemligheter? Det gör visserligen Dunnington också, men Flear gör det bättre.