Dödliga hot PDF Print Epost
Bidrag av Jacob Henriksson   
1 november 2006

ImageEn fråga som varje schackspelare bör ställa sig då och då är vad de vill ha ut av sitt spel. Är det att ha roligt, bli bättre, förstå mer av spelet eller kanske rent av att vinna någon särskild turnering eller match. Förhoppningsvis svarar de flesta med en kombination av ovanstående, för rent monomaniska syften brukar sällan leda till vare sig lycka eller framgång. Icke desto mindre är det värt att med jämna mellanrum tänka igenom sitt mål. Ett lämpligt tillfälle är i samband med inköp av nya schackböcker. Det är en viktig nyansskillnad mellan att köpa en bok för nyttan eller för nöjet – även om det precis som inom livets andra områden i bästa fall går att kombinera det bägge. Behovet blir särskilt tydligt när det kommer till kombinations-böcker. Dessa är ofta upplagda antingen för att roa läsaren (och det finns verkligen få så trevliga tidsfördriv som att veckla in sig i kombinatoriska förvecklingar) eller för att systematiskt förbättra läsarens förståelse för teman och motiv i taktiskt spel. På CD:n Deadly Threats av George Renko (Chessbase förlag) ligger ambitionen främst i den senare kategorin – att lära ut. Renko försöker bibringa läsaren en förståelse för behovet att hitta avgörande hot snarare än direkta kombinationer.

Upplägget på skivan är rakt på sak: en kort introduktion och sedan massor med träningsuppgifter. I själva verket mer än 2500, vilket ger en spelare som lägger i snitt 2 och halv minut per övning ungefär 100 timmars schackträning. Så att priset per träningstimma blir lågt går det knappast att ifrågasätta. Svårighetsgraden ligger i spannet mellan 1400 och 2200. Programmet är anpassat till Chessbase men det går även att använda Chessbase Reader (som finns med på CD:n). Efter att ha provat båda kan jag konstatera att det visserligen är något bättre att köra i Chessbase, framför allt ger det bättre överblick, men att det egentligen inte spelar någon större roll. Upplägget är så renodlat inriktat på att lösa en stor volym kombinationer att allt finlir som Chessbase kan erbjuda känns bortslösat.

Hur lyckas då Renko i sitt uppsåt att öka medvetenheten om hotens betydelse. Svaret är sådär lite lagom halvbra. Konkurrensen i nischen kombinationsträning är särdeles hård, eftersom den till skillnad från t.ex. öppningsspelet bara har en långsam och mycket gradvis utveckling över tiden. Det finns ingen anledning att tro att en bok om taktiskt spel skriven för trettio år sedan skulle vara väsentligt sämre än samtida alternativ. Med datastödet har emellertid en ny interaktiv nisch etablerats vilket i teorin borde ge helt nya möjligheter till såväl avkoppling som inlärning. Renko kämpar dock, liksom flera andra som gjort försök i genren, med att hitta de rätta formatet för detta nya medium. Det är inte så roligt att hamra igenom övning efter övning utan någon annan respons än ”try again” eller ”your solution is correct” följt av en variantbeskrivning. Det finns ingen text om ställningen och vad det går att lära sig av denna eller för den delen någon annan löptext om t.ex. vem som spelade när och vad som var intressant med den spelaren eller den matchen (som i många kombinationsböcker). Inte heller är formatet upplagt för att göra träningen till tävling (t.ex. genom ett rankingsystem som i CT-Art (Convekta förlag)). Här är det hard core-övningar som gäller och då är det naturligtvis kvaliteten och sorteringen på kombinationerna som avgör hur bra skivan är.

Om vi börjar med kvaliteten på övningarna så är denna helt acceptabel även om det i ett material med mer än 2500 kombinationer smyger sig in en del slentrian i urvalet. Där det brister beror det främst på att Renko inte riktigt varit trogen sitt syfte. Det är inte alltid hotet som är svårt att hitta utan istället den taktiska förveckling som följer därefter. En annan brist, som i och för sig är charmig, är att en del ställningar snarare är eleganta än lärorika. Ett typiskt exempel på övning är nedanstående, som är avslutningen på en studie av Kasparian.

Image
Vit vid draget.

Och så sorteringen. Egentligen är allting på Renkos CD ett och samma tema (hitta det dödliga hotet) med det finns några subteman – hitta matthotet, hitta förvandlingshotet o.s.v. samt en indelning i svårighetsgrad (medel och svår). Men ställningarna känns trots detta osorterade, som ett urval blandade kombinationer. Åtminstone lärde inte jag mig någon teknik genom att nöta igenom ett helt subtema. Kanske ligger själva lärdomen i den bakomliggande tanken – när du räknar igenom en kombination lägg särskild möda på att hitta mellandragen – det icke-forcerade spelet. Om detta har bl.a. Jacob Aagaard skrivit här i Schacknytt och i sina egna böcker och frågan är om inte ett inköp av någon av dessa är bättre spenderade pengar än denna CD. Ett annat bra alternativ är att lägga stålarna på något riktigt roligt – som John Nunns bok Chess Puzzle Book (förlag: Gambit) eller den osunt vanebildande kombinationsskivan CT-Art.

Samtidigt vore det orättvist att vara alltför hård mot herr Renko. Deadly Threats ger trots allt den inbitne angreppsspelaren med runt 1800 i ranking ett förråd av trevliga kombinationer att pumpa i sig i och antalet övningar ger dessutom möjlighet till en hög dosering utan att det blir tomt i skåpet. Passar bra på jobbdatorn!

Senast uppdaterad ( 10 november 2006 )