En repertoar baserad på 1. e4 PDF Print Epost
Bidrag av Bo Sjögren   
1 november 2006

ImageWhite repertoire 1.e4 av Alexander Bangiev, en uppdatering och utvidgning av en tidigare CD med namnet "1.e4! - an attacking repertoire for White", är däremot ett verk av en helt annan typ. Baksidestexten påstår att bokens fokus är Grand Prix-attacken i Sicilianskt (dvs 1.e4 c5 2.f4 där vitfältslöparen inte fianchetteras), och det är korrekt i så motto att Bangiev analyserar denna öppning ganska utförligt. Men samtidigt är det att göra boken mindre än den är, därför att bokens mål är att göra läsaren förtrogen med vissa strategiska angreppsställningar, där vit först stabiliserar centrum, och sedan spelar aktivt på kungsflygeln; nyckeldragen i denna strategi är f4, Sc3 och Lc4, naturligtvis med hänsyn tagen till hur svart ställer upp sig.

Författaren ritar ofta upp ett område där vit försöker dominera, av någon anledning brukar det oftast ha formen av en triangel. Så här föreslår han till exempel att man kan hantera franskt:

1.e4 e6 2.f4 d5 3.e5 c5 4.Sf3 Sc6 5.c3 Db6 6.Sa3 Ld7 7.Sc2 Sh6 8.d3

Image

Jag har svårt att tänka mig att detta skulle vara vederläggningen av franskt, men från en praktisk synvinkel kan detta vara en bra ställningstyp för vit. Den svarta strategin i franskt kretsar ju oftast kring angreppet på bonden på d4, och i brist på ett sådant måste alltså en oförberedd svartspelare i ett tidigt skede tänka själv - redan det är en framgång i sig. Vit ägnar sig åt att säkra upp "sitt" område, i det här fallet triangeln b2-e5-h2, och när centrum befästs kan vit så småningom övergå till angrepp.

Bangiev försöker alltså inte att ge läsaren en spelöppningsrepertoar som leder till vinst inom tjugo drag om man bara memorerar några ton varianter, utan ger förslag på varianter som leder till ställningstyper med vissa likheter; och förhoppningen är naturligtvis att läsaren ska känna sig hemma i dem, och därifrån kunna spela ut sin oförberedde motståndare. Konceptet liknar lite grann det som KIA erbjuder, och borde därför kunna intressera spelare av alla spelstyrkor, kanske med en övervikt för klubbspelare. Skulle det vara någon variant som av någon anledning inte faller läsaren på läppen analyserar han ofta vita alternativ med liknande strategi - i franskt, till exempel, tar han även upp den "normala" framskjutningsvarainten, 1.e4 e6 2.d4 d5 3.e5.

Det finns åtminstone två saker som gör den här CD annorlunda jömfört med de skivor som tidigare recenserats, och då räknar jag inte med det stora antalet öppningar - alla "viktiga" svar på 1.e4 behandlas i en egen databas; gränsen för "viktig" går någonstans mellan 1...d5 och 1...Sf6 (inkluderade), och 1...Sc6 och 1...g6 (saknas; 1...d6 finns dock). Den första är att Bangiev inkluderat en hel del egna analyser, och som han försiktigt antyder i inledningen måste de idéer han framför testas i praktiskt spel. Den andra är att partimaterialet innehåller ett stort antal partier, de flesta kommenterade, med författaren som vit; han spelar alltså själv de varianter han rekommenderar. Även om de flesta partierna är snabbschackspartier mot lägre rankade spelare så ger det materialet en äkthetsstämpel. Det bör också påpekas att antalet kommenterade partier är större än det brukar vara i den här serien, omkring 600 partier - inte oväntat har Grand Prix-attacken den största andelen, ca 200 partier - och att även det totala antalet partier är stort, omkring 60000.

Slutomdömet blir mycket gott; en genomtänkt skiva, och en genomtänkt repertoar.

Senast uppdaterad ( 12 november 2006 )